Johanna

http://johannadalinda.blogspot.com/

http://johannadalinda.blogspot.com/

http://johannadalinda.blogspot.com/

http://johannadalinda.blogspot.com/

HÄR SKA DU FÖLJA MIG HÄDANEFTER

Åh nu vet jag inte om mina prenumeranter kommer vara mina prenumeranter mer, för jag tog bort mig från bloglovin utan att tänka över dettttta. Jag har skapat en ny fotoblogg som jag tänkte hänföra er till när den är snygg och fin och allt sånt bra sen. Jag behövde en bättre sida än blogg.se och jag behöver en nystart för att börja fota igen! Lite småjobbigt att göra om desgin och allt från scratch igen...

but I was kinda bored



speciellt förlåt till mamma, pappa, småbarn och de som helt enkelt inte gillar lår.
har man ingen modell ställer man ju gärna upp själv har jag fått erfara i mina dar.

TILL ATTACK... eller ne



Tyckte att en Papa-film till passade sig i brist på nya bilder :)

Mycket spännande.

Här sitter jag i natten och utforskar vad internet har att erbjuda.
Vad jag då kom fram till var att en av de bättre underhållningarna fanns närmre än jag trodde.
. . .
Med det vill Johanna, d.v.s jag, säga att hennes vän Ullis har en blogg med mycket spännande läsning.
Denna blogg heter något i stil med, eller ganska precis såhär heter den ... http://trainstation.blogg.se/

Det var även hos denna bedårande kvinna jag hittade livshistorien om katten Papa.
Vi får chansen att följa honom i hans händelserika vardag. Här har vi lite provsmak.





Redan här får vi erfara hur underhållande en katt kan vara, utan att lyfta en tass







vad vi även fick erfara nu, var att katter kan vara lite för tjocka ... faktiskt



Då tackar vi Ullis (och mig) för detta underbara lördagskvällsinlägg och säger GODNATT.

Här är en fin låt, jättefin Last Days Of April – Two Hands And Ten Fingers

Jag har så outhärdligt tråkigt att jag inte riktigt vet vad jag ska placera min bakdel denna lördagskväll.
I datorstolen, i soffan framför Melodifestivalen eller i min säng?
För tillfället kändes datorstolen som det mest givande alternativet. Först med tanke på att jag redan sovit ett antal timmar ikväll, sen med en annan tanke på att Melodifestivalens arrangörer envisar sig med att medtaga den sämsta musiken i världshistorien förutom dansbandsmusik. Plus att de suger pengarna ur folk som egentligen inte ens fattar att det är vad de gör. En omröstning per program räcker eller två, men för tusan inte TRE...
... eller var det fyra ?

Fan halsbrännan börjar infinna sig, varför den nu försöker hitta en varm gosig plats i min kropp vet jag inte? Kanske stressar jag så lite att det inte är acceptabelt, lat som jag är. Kanske har jag fått handskas med för mycket jobbiga känslor på senaste som bubblar upp i min hals? Kanske åt jag för mycket godis när jag var på fastande mage? Många teorier har jag instängda i mitt trånga huvud.. som egentligen inte är så förjodansvärt trångt, kanske snarare tvärtom. Jag får plats med så mycket att jag inte ens hittar de sakerna jag borde sortera ut. De ligger kvar där inne i hörnorna och odlar skägg som sakta men säkert sprider ut sig i ett tunt nät över hjärnhinnan?
Kanske hellre det än en färsk, icke kantstött klump som sprudlar ut i hela huvudet utan någon som helst ansträngning för att ens försöka låta bli att överta hela mitt liv.
Eller börjar jag få magkatarr ? Hoppas jag blir uppäten innifrån i så fall, så jag förlorar några kilon som ligger och gror vid mina höfter. Onödigt mycket gör dem det.


Det känns som att vad jag behöver för att rensa ur mitt inre, är en förändring.
En lite större förändring än alla förändringar jag genomgått senaste kvartalet, då jag faktiskt i princip inte gjort annat än försökt förändra mig för att bearbeta allt som trängs omkring där uppe i knoppen.
Men det är fasiken inte lätt att komma på vad denna förändring ska innebära.

Jag kan inte flytta, det har jag varken friheten eller pengarna till att göra, inte heller hjärtat med tanke på att jag är så fast förankrad i mina fina vänner och min stad, familj. Jag kan inte riktigt släppa alla dessa betydelsefulla organ som så noggrannt byggt och fortfarande bygger upp mig som person. Jag är så bekväm i allt och kan inte riktigt släppa loss och bara leva om jag inte har allt runt mig som gör mig hel.
Detta är en jobbig faktor när vad jag egentligen vill är att jobba ihop pengar och flytta till London (världens snyggaste stad) och bo ett tag. FAN vad underbart det hade varit.

Men vad som hade varit ännu mer underbart, vore om mina finaste byggstenar kunde följa efter, som ett paket i min resväska, som en vind med blomstrande vårdoft som finns där endast för att göra mig glad. Men detta vet ju jag att det inte är möjligt, det kommer inte ske.


Ibland önskar jag att jag bara kunde släppa taget och gräva upp mina stora utbredda trädrötter som håller mig fast vid allt jag någonsin hållit mig fast vid, och göra allt som jag någonsin kunnat drömma om. Bli lite stark, slänga lite med mitt hår (mer än vanligt) och visa folk att jag är jag. Det ÄR JAG som gör vad jag vill med mitt liv. Jag vågar släppa allt och flyga iväg. Jag är det löv som virvlar omkring i luften, det löv som aldrig kommer falla ner. Inte förrän jag själv bestämmer att nu är det dags att falla tillbaka.

Händer inte London inom en snar framtid, så händer det längre fram i framtiden. Det fastslår jag med en hammare och spik här och nu. *Bangbangbang*



- Puss och hej mina gullefjun
som slingrar sig runt mig som ett täcke fullt med mjukt fluffigt dun.

Hej alla fina

Tänkte bara förvaranra er om att inom kommande dygn
kommer en, två eller möjligtvis flera bilder upp!
Tänkte att de är dags att börja fota lite seriöst igen.
Blir ju ledsen på mig själv som slösar bort min talang.
Tänk vad bra jag kan bli om jag bara försöker.

Nu är blixten framme igen :)


Snart är platsen på min hårddisk slut,
och jag börjar bli mer och mer rädd att den inom en snar framtid ska kollapsa.
Man vet aldrig med tekniken nu för tiden. Undra när jag ska orka bränna av bilderna?

På återseende !

Här kommer några analoga jag inte visat ännu, i brist på annat intressant :)




Lite natt



Emelias vovvar



Söt Sandra